Inga produkter i varukorgen.
Så når vi klimatmålen
Debatt Slit och släng-samhället är omodernt, kortsiktigt och bygger på felaktiga premisser. För att nå klimatmålen måste vi förändra hur vi äter, bor och reser. Politiska styrmedel har en viktig roll att spela, skriver Linnéa Engström, EU-parlamentariker (MP).
Märta Thisner
De flesta forskare menar att för att nå 1,5 graders målet om maximal global uppvärmning, så måste vi gå långt bortom ”business as usual”. Minskad köttkonsumtion och en cirkulär och biobaserad ekonomi är några svar på den stora utmaningen. Klimatfrågan i kombination med en ny ”digitaliserad” generation där ägande inte är en statussymbol gör att det blir mer en naturlig att dela på tjänster och saker än att äga. Slit och släng-samhället är omodernt, kortsiktigt och bygger på felaktiga premisser. Transportsektorn och vår konsumtion utomlands är sådant som vi måste komma tillrätta med i Sverige. Med ländernas nuvarande klimatmål blir den globala temperaturökningen mellan 2,6-3,1 grader. Redan en temperaturökning på två grader innebär allvarliga konsekvenser för jordens mest utsatta människor och sårbara samhällen enligt ny forskning publicerad i Nature.
Handelssystemet viktigt
Handelssystemet med utsläppsrätter är ett av EU:s allra viktigaste styrmedel för att nå klimatmålen. För att nå EU:s klimatmål behöver det finnas ett pris på utsläppen och dagens priser är för låga för att skynda på omställningen till klimatsmarta alternativ. Därför behöver utsläppshandelssystemet förändras radikalt och stärkas. Sverige är ett av de länder i EU som tydligast driver på för detta.
Vi pratar alltid om energi, transporter, jordbruk och industri när vi diskuterar klimatfrågan men den finansiella sektorn är inte lika närvarande. FN:s klimatpanel konstaterar att det krävs stora förändringar i världens investeringsflöden om koldioxidutsläppen ska kunna minskas kraftigt. Det spännande är att det här skiftet redan har hänt till viss del. ”Divestment-trenden”: att ta beslut om att fasa ut tillgångar i fossila bränslen och investera i förnybart, förändrar maktbalansen. Stora finansiella aktörer har insett att klimatsmart och förnybar teknik är billigare än kol, olja och kärnkraft. Delstaten Kalifornien fasar ut fossila bränslen för att det är för dyrt, och satsar bara på förnybart.
Klimatsmart näringspolitik
Miljömålsberedningen föreslår en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Ett stort fokus ligger på transportsektorn för att klara klimatmålen, som i dag står för hälften av alla utsläpp utanför EU:s handelssystem. Beredningen lämnar flera förslag för att bidra till en sådan utveckling, bland annat att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska göras till normgivande i planeringen av större tätorter.
Strategin berör även industri, bostäder, jordbruk och skogsbruk. Speciellt lyfter beredningen behovet av att utveckla en offensiv strategi för bioekonomin för att främja nya och hållbara material och bränslen. Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör vara ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken. De offentliga resurser som går till att stödja företag med rådgivning, information, demonstrationsanläggningar, inkubatorverksamhet och liknande, bör i ökad utsträckning styras mot tillämpningar med stor potential att minska utsläpp av växthusgaser, både i Sverige och i världen.
Vill du kommentera? Kontakta redaktionen på: debatt@miljo-utveckling.se
